Först tänkte jag..

Först tänkte jag säga vad jag tycker, sen tänkte jag blogga. Men sen ändrade jag mig. 

Ni kan dra åt helvete, jag vet precis vilka ni är som läser, ni som kallat er "vänner" och som inte ens har vett nog att säga ett ljud. 

Älskade mormor.

Sköterskan ringde imorse och bad mig komma dit. Tillsammans med läkaren tog jag beslutet att låta henne slippa behandlingen.

Strax innan fyra idag eftermiddag drog hon tillslut sina sista tunga andetag.

Hej..

Sitter och funderar på att skriva nåt här, men jag har lite svårt att samla tankarna. 

Varit på sjukhuset idag, som jag är alla dagar. C hämtade hem Stella på kvällen så att jag slapp tänka på henne. Stella älskar ju alla sina tanter här, och det är en jävla tur! Jag får dåligt samvete över att jag lämnar henne så mycket, men jag kan inte välja annorlunda. 

Ni har väl redan förstått att mormor är dålig? Riktigt dålig.. 

Lungsvikt är den medicinska termen. 

Hon vill inte gärna ha den maskinen (en mask) som kan hjälpa henne, som kan få henne att må bra. Kanske bättre än hon mått på länge faktiskt! Men hon vill inte, och jag förstår att den är obehaglig. Hon har den korta stunder och säger sen ifrån.. Läkaren är frustrerad men kan inget göra. Jag är frustrerad men kan inte tvinga henne, det vill jag inte heller göra. 

Hon är trött och matt och förvirrad. Idag köpte jag en risifrutti åt henne, och den åt hon, jag ordnar näringsdrycker och de dricker hon. Att jag är där gör henne lite lugnare tror jag. 

Men det här är svårt.. 

Jag har valt att inte curla min morsa. Jag har valt att sluta med det, att sluta engagera mig i kärringen över huvud taget. Resultatet blir som ni kan gissa, alltså inget. 

Hon har inte lämnat nåt fungerande telefonnummer till sjukhuset, hon verkar heller inte ringa själv och kolla hur mormor mår. Jag har inte hennes nya nummer och om nån vill ha det så får de söka själva på eniro. Hon kontaktar heller inte mig för att få information. 

Hon var upp till mormor i förrgår med en räkning angående saker i husförsäljningen, och de kom väl överens om att "vad skulle vi göra utan Anna, tänk vad Anna är bra". Räkningen betalade jag, ja. 

Nu ska jag försöka sova lite. Står på standby hela tiden, utifall de ringer från sjukhuset. Jag ska ringa dem nu när nattpersonalen gått på och meddela att de ska ringa mig. 

Trasig.

Det här kommer knäcka mig. När inget längre finns kvar..
Jag försöker samla mig för mötet som jag är ombedd att komma till. Möte med läkaren.
Jag är glad att det är jag som får ta de här besluten, på sätt och vis. Jag är glad att de vänder sig till mig istället för andra. Men det är omöjliga beslut.

Jag kan bara hoppas på att hon själv vill idag.. Igår ville hon, inatt inte, så jag vet inte.

Vad söta ni är!

Här säger man ifrån till nån som skriver otrevliga kommentarer i folks bloggar, och vips strömmar folk till min blogg. Gulligt av er att läsa så långt tillbaka också..

Puss

Tack.

Jag är så vansinnigt trött på ordet "tack".
Det känns som om jag bara upprepar det hela tiden. Jag är oerhört tacksam för all hjälp, men jag är så vansinnigt trött på ordet. Det känns inte heller som om det räcker för att beskriva känslan.

Jag säger "tack" när jag får kvittot i kassan på Ica. Att jämföra det med den hjälp jag fått av mina grannar är ett hån. Att M kom och hämtade min hund när jag satt på IVA och väntade på döden betyder så jävla mycket. Det är inte ens en person som jag umgås med, vi har tagit några promenixer ihop, men hon tycker att Stella är det gulligaste i världen och hjälper mer än gärna.
Stella var nöjd, hon fick M och Ms mamma, Ms stora björn till hund (de är lite kära) och mammans söta golden. Dessutom fanns det kissekatter att leta efter, leksaker att sno och IKEAmöbel-bygge.

H tackar jag också, hon ställer upp så gott hon kan, fast hon inte alls mår bra just nu. Hon har nyckel till mig och får vara spindeln i nätet. Det går lixom inte att beskriva. Jag kan rusa iväg och lämna hunden, jag kan skicka iväg några sms och de ordnar.

C ringde och erbjöd sig att vara hundvakt idag, även om jag tror att det inte kommer att behövas. Jag vet inte, för vad som helst kan hända, men det lutar åt det.

Jag är inte van att få hjälp. Jag är inte van att kunna be om hjälp. Varför skulle jag när jag inte får nån?

Kulvert.

Hej. Har uppdaterat dåligt, vet inte riktigt varför. Eller varför jag får för mig att göra det nu. Saker är inte bra. Vi kan väl säga så sålänge?

Du och jag Nalle.

Jag ska aldrig mera lämna dig!

I struck gold!

Hittade en hög med serietidningar i en kartong! Inte trodde jag att mormor sparat sånt! Lycka. Min stora samling slängde jag när jag flyttade hemifrån. Tyvärr..